Så hanterar du markradon på tomten med radonbrunn och radonslang

Markradon kan läcka in i byggnader och ge förhöjda halter radon i inomhusluften. Den här guiden förklarar hur radonbrunn och radonslang fungerar, när de passar och vad som påverkar totalkostnaden. Du får praktiska råd för planering, installation, drift och uppföljning.

Bakgrund: vad är markradon och när bör du agera?

Markradon är radongas som bildas naturligt i marken och transporteras i jordluft. Gasen i sig luktar inte och syns inte, men när den tränger in i huset kan den ge förhöjda halter i inomhusluften. Referensnivån för bostäder i Sverige är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde. Höga halter inomhus beror ofta på undertryck i huset som suger in jordluft via sprickor, genomföringar och otäta grundkonstruktioner.

Inför nybyggnation eller större markarbeten är det klokt att bedöma radonrisken. Marken klassas ofta som lågradonmark, normalradonmark eller högradonmark baserat på radonhalten i jordluften (kBq/m³) och markens genomsläpplighet. I genomsläppliga jordar som grus och sand är radonbrunn effektiv, medan radonslang under platta kan vara rätt metod för nybyggen.

Så mäter du markradon och väljer åtgärd

En säker åtgärd börjar med rätt underlag. Kombinera mätning i huset (om det finns) med bedömning av marken. Vid nyproduktion räcker det inte med en karta – gör en platsanpassad kontroll.

• Gör spårfilmsmätning i befintliga byggnader under eldningssäsong, minst 60 dagar.
• Utför markradonmätning vid planerad byggplats: provstick i olika djup och punkter.
• Bedöm markens genomsläpplighet (kornstorlek, fukt, fyllnadsmassor).
• Välj åtgärd: radonbrunn i genomsläpplig jord, radonslang/radonsug under platta, eller kombination med radonduk och tätning.

För befintliga hus med krypgrund eller platta på mark är ofta en radonbrunn eller en radonsug (fläkt som suger från marken under huset) effektivt. Vid nybyggnation läggs radonslang i bädden under plattan och förbereds för anslutning till fläkt vid behov.

Radonbrunn – princip, placering och utförande

En radonbrunn skapar ett lokalt undertryck i marken och fångar upp radonhaltig jordluft, som sedan ventileras över taknivå. Brunnen består normalt av ett perforerat rör eller en filterbrunn som sänks ned några meter i genomsläpplig jord. En fläkt driver luftflödet och ansluts via ett tätt rörsystem.

Placera brunnen där marken är som mest genomsläpplig och där den påverkar byggnaden effektivt. Ibland behövs två brunnar på stora eller komplexa tomter. Undvik lägen där grundvattennivån ofta står högt, eftersom vatten kan strypa luftflödet.

• Schakta säkert och lokalisera befintliga ledningar innan grävning.
• Använd släta rör till fläkten och kondensavled kondensvatten från lodräta sträckor.
• Isolera ovanmarkrör vid frostutsatta lägen och montera fågelskydd i utlopp.
• Bygg in servicevänlighet: avstängningsmöjlighet, mätuttag och vibrationsdämpning för fläkten.

Efter start ska brunnen ge mätbar effekt. Kontrollera med uppföljande radonmätning i huset och, om möjligt, mät tryck/luftflöde i systemet. Ett jämnt och tyst luftflöde tyder på korrekt dimensionering och placering.

Radonslang och radonsug under platta

Radonslang (perforerad slang, ofta 110–160 mm) läggs i bärlagret under betongplatta för att samla jordluft. Slangen kopplas till en vertikal servis upp genom plattan till en radonsug. Som grundförberedelse vid nybyggnad lämnas servisen uppdragen och tätad, så att fläkt kan anslutas om mätning senare visar behov.

Några kritiska punkter vid installation:

• Lägg slangen i ett jämnt, genomsläppligt material (tvättad makadam) och omslut med geotextil.
• Undvik skarpa böjar och långa döda stråk. Skapa ett ring- eller gallerformat nät som täcker ytan.
• Säkerställ fall och kondensavledning från vertikala delar. För in servicestammen i uppvärmt utrymme om möjligt.
• Täta genomföringar i plattan noggrant och komplettera vid behov med radonduk som ångspärr.

Vanliga misstag är för få slangslingor, igensatt bädd av finmaterial, otät servis eller avsaknad av mät- och servicepunkter. Dessa leder till lågt luftflöde och svag effekt.

Drift, säkerhet och uppföljning

En radonåtgärd ska fungera långsiktigt. Fläkten i en radonbrunn eller radonsug arbetar kontinuerligt och kräver tillsyn. Lyssna efter ovanliga ljud, kontrollera att kondensavlopp är öppet och att utloppet är fritt. Planera för att fläkten kan behöva bytas under anläggningens livslängd.

Gör en första uppföljande radonmätning inomhus efter att åtgärden varit i drift en tid under eldningssäsong. Upprepa vid ombyggnad, ändrad ventilation eller markarbeten, och med återkommande intervall för att säkerställa bestående effekt. Vid arbete i schakt: säkra slänter, undvik arbete i djupa schakt utan skydd och vädra slutna utrymmen.

Vad som driver kostnaden och hur du planerar smart

Totalkostnaden påverkas mer av markförhållanden och arbetsinsats än av komponenterna. Planera i rätt skede och samordna arbeten för att undvika dubbel hantering.

• Marktyp och djup: Genomsläpplig, torr jord är enklare än tät morän eller högt grundvatten.
• Schakt och återställning: Hårdgjorda ytor, murar och planteringar ökar tidsåtgången.
• Dimensionering och antal enheter: Större hus eller komplex geometri kan kräva flera brunnar/slangnät.
• Elinstallation och styrning: Fast elmatning, utomhusklassad installation och eventuell varvtalsstyrning.
• Materialval: Släta rör, isolering, geotextil, radonduk och kondenslösningar påverkar både funktion och kostnad.
• Tillgänglighet och maskinval: Trånga tomter kan kräva mindre maskiner och mer handarbete.
• Samordning: Kombinera med dränering, dagvatten eller grundförstärkning för effektiv logistik.

Kontrollera alltid om marklov eller anmälan krävs för grävning i detaljplanerat område, särskilt om marknivåer ändras. Ta in en tydlig arbetsbeskrivning från installatör med metod, material, driftsättning och uppföljande mätning. Då kan du jämföra erbjudanden på lika villkor och säkerställa att åtgärden verkligen sänker radonhalten i huset.